MENY
Del 4 - En ovÀntad vÀndning
Â
Det enda jag hörde som förstagĂ„ngsföderska var "du kommer gĂ„ över tiden, det gör alla förstföderskor". Och det var ju det jag sjĂ€lv var instĂ€lld pĂ„ redan innan ocksĂ„, man Ă€r gravid i 9 mĂ„nader och lite till, för med första barnet gĂ„r man över tiden. Det var min sanning innan 8 januari 2024. Min graviditet hade som jag beskrivit i tidigare inlĂ€gg varit oförskĂ€mt behaglig. Jag drabbades inte av nĂ„gra jobbiga symptom sĂ„ som krĂ€kningar och illamĂ„ende, fick inte problem med nĂ„gon mat eller kaffe (thank God). Det enda som var jobbigt för mig var foglossningen som vĂ€ckte liv i min gamla ryggskada men i övrigt kĂ€nde jag mig vĂ€ldigt lyckligt lottad som haft en sĂ„ bra graviditet.Â
Â
NÀr jag gjorde mitt MVC besök den 21 december sÄg allting tipp topp ut. Dom tog prover, vÀgde mig och jag hade gÄtt upp typ 5-6kg och var dÄ i 6e mÄnaden. Jag kunde dölja min mage om jag ville för den hade liksom inte "poppat" Àn och det var vinter och man hade ju rÀtt mycket klÀder pÄ sig. Efter den veckan tog jag julledigt frÄn jobbet och sÄg fram emot nÄgra extra dagar sammanhÀngande ledighet över jul och nyÄr.
Jag minns att jag pratade med mÄnga kollegor dÀr min sista dag innan ledigheten att jag hade börjat kÀnna mig lite svullen om benen och fötterna framförallt. Jag skojade mest om det eftersom jag vet att det Àr vanligt nÀr man Àr gravid, visade hur jag inte kunde dra upp dragkedjan pÄ mina vinterkÀngor lÀngre, och sen tÀnkte jag inte sÄ mycket pÄ det. Men under julen och mellandagarna började det bli lite jobbigt eftersom det hade börjat svullna upp Àven i ansiktet, nÄgot som pappa hade noterat och skojade lite om.
Jag minns att jag pratade med mÄnga kollegor dÀr min sista dag innan ledigheten att jag hade börjat kÀnna mig lite svullen om benen och fötterna framförallt. Jag skojade mest om det eftersom jag vet att det Àr vanligt nÀr man Àr gravid, visade hur jag inte kunde dra upp dragkedjan pÄ mina vinterkÀngor lÀngre, och sen tÀnkte jag inte sÄ mycket pÄ det. Men under julen och mellandagarna började det bli lite jobbigt eftersom det hade börjat svullna upp Àven i ansiktet, nÄgot som pappa hade noterat och skojade lite om.
Â
Vi hade besök i mellandagarna och en morgon nĂ€r jag vaknade kĂ€nde jag att jag inte ville visa mig för nĂ„gon, mina ögon var svullna sĂ„ som dom kan vara om man typ Ă€r sjuk eller allergisk. Jag skickade snaps till nĂ„gra vĂ€nner och mamma och beskrev det som "en snigel pĂ„ ögat" för mitt ögonlock var sĂ„ himla tjockt och jag kunde inte öppna ögonen fullt. Visst man Ă€r alltid lite svullen pĂ„ morgonen nĂ€r man vaknar och det lĂ€gger sig nĂ€r man vaknat till lite, men detta var nĂ„got annat.Â
Symptomen
Min sambo tyckte att jag överdrev, och han var ocksÄ vÀldigt mÄn om att jag inte skulle tÀnka för mycket pÄ mitt utseende eller viktökning under graviditeten med tanke pÄ att min kropp skapade nÄgot fantastiskt dÀr inne i magen. Jag uppskattade verkligen det med tanke pÄ att jag sjÀlv var lite orolig över hur min kropp skulle hantera en graviditet och hur den skulle förÀndras. Jag ska inte ljuga, det Àr lite lÀskigt att inte ha kontroll över vad som hÀnder samtidigt som det Àr sjukt hÀftigt ocksÄ sÄklart.
Symptomen
Min sambo tyckte att jag överdrev, och han var ocksÄ vÀldigt mÄn om att jag inte skulle tÀnka för mycket pÄ mitt utseende eller viktökning under graviditeten med tanke pÄ att min kropp skapade nÄgot fantastiskt dÀr inne i magen. Jag uppskattade verkligen det med tanke pÄ att jag sjÀlv var lite orolig över hur min kropp skulle hantera en graviditet och hur den skulle förÀndras. Jag ska inte ljuga, det Àr lite lÀskigt att inte ha kontroll över vad som hÀnder samtidigt som det Àr sjukt hÀftigt ocksÄ sÄklart.
Â
En dag nĂ€r jag kom hem frĂ„n ett spinningpass (det var det enda konditionspasset jag kunde köra) kunde jag inte hĂ„lla tillbaka tĂ„rarna. Det gjorde sĂ„ ont i benen för att jag var sĂ„ svullen, jag kĂ€nde verkligen inte igen mig sjĂ€lv eller min kropp och jag kĂ€nde mig sĂ„ ledsen. Det lĂ„ter kanske lite ytligt, men om ni hade sett hur jag sĂ„g ut och kĂ€nt det jag kĂ€nde sĂ„ hade ni nog förstĂ„tt. NĂ€r jag kom hem frĂ„n gymmet den dagen grĂ€t jag som ett barn i min sambos famn. Jag tror att mina ben var dubbelt sĂ„ stora som normalt, minns att jag kollade ner pĂ„ benen under spinningpasset och tĂ€nkte "hur kan det hĂ€r vara mina ben? jag kĂ€nner inte igen dom!". Det kom sĂ„ fort.Â
Första veckan pĂ„ det nya Ă„ret hade jag och en kompis planerat in tvĂ„ dagars rensning, eftersom att jag börjat "boa" vilket tydligen Ă€r en grej nĂ€r man Ă€r gravid. Jag kĂ€nde mig kvĂ€vd av alla grejer vi hade och behövde en hĂ„rd "rensare" som kunde hjĂ€lpa mig eftersom jag annars har rĂ€tt svĂ„rt för att göra mig av med grejer. Rensningen gick jĂ€ttebra, men min kompis kĂ€nde knappt igen mig i ansiktet sa hon och blev ganska orolig. Efter att ha stĂ„tt upp en hel dag vĂ€rkte benen och fötterna och dom var sĂ„ svullna att jag knappt fick pĂ„ mig nĂ„gra skor. Jag lovade min kompis och mamma att ringa 1177 för att rĂ„dfrĂ„ga dem, men eftersom att jag "bara" var svullen och inte hade varken huvudvĂ€rk eller synbortfall vilket Ă€r tvĂ„ tydliga symptom pĂ„ preeklamsi (havandeskapsförgiftning) sĂ„ blev jag ombedd att kontakta MVC pĂ„ mĂ„ndag (dagen efter) och be om ett extra besök för att ta prover, men blev ocksĂ„ rekommenderad att "promenera mer".Â
Skickade denna bilden pÄ Snapchat till min storasyster nÀr jag kom innanför dörren, för det var dÄ jag bröt ihop. Helt svettig frÄn passet och tÄrarna kunde jag inte hÄlla tillbaka.
Första veckan pĂ„ det nya Ă„ret hade jag och en kompis planerat in tvĂ„ dagars rensning, eftersom att jag börjat "boa" vilket tydligen Ă€r en grej nĂ€r man Ă€r gravid. Jag kĂ€nde mig kvĂ€vd av alla grejer vi hade och behövde en hĂ„rd "rensare" som kunde hjĂ€lpa mig eftersom jag annars har rĂ€tt svĂ„rt för att göra mig av med grejer. Rensningen gick jĂ€ttebra, men min kompis kĂ€nde knappt igen mig i ansiktet sa hon och blev ganska orolig. Efter att ha stĂ„tt upp en hel dag vĂ€rkte benen och fötterna och dom var sĂ„ svullna att jag knappt fick pĂ„ mig nĂ„gra skor. Jag lovade min kompis och mamma att ringa 1177 för att rĂ„dfrĂ„ga dem, men eftersom att jag "bara" var svullen och inte hade varken huvudvĂ€rk eller synbortfall vilket Ă€r tvĂ„ tydliga symptom pĂ„ preeklamsi (havandeskapsförgiftning) sĂ„ blev jag ombedd att kontakta MVC pĂ„ mĂ„ndag (dagen efter) och be om ett extra besök för att ta prover, men blev ocksĂ„ rekommenderad att "promenera mer".Â
Tog den hĂ€r bilden och skickade till mamma och nĂ„gra vĂ€nner pĂ„ Snapchat nĂ€r jag hade vaknat. VĂ„ra vĂ€nner satt vid frukostbordet och jag ville inte gĂ„ ut och visa mig sĂ„hĂ€r. La pĂ„ ett filter ocksĂ„ för att skona mottagarna av bilden lite đ«Ł Jag har ett ganska avlĂ„ngt och smalt ansikte i vanliga fall, sĂ„ för mig Ă€r detta vĂ€ldigt svullet mot vad det brukar vara.Â
Min Ă€lskade vĂ€n som offrade en hel helg för att hjĂ€lpa mig rensa hela lĂ€genheten och hela förrĂ„det. Tack för att du finns đ«¶đŒ
Â
MVC besöket
Mitt nÀsta planerade besök hos MVC var egentligen torsdagen samma vecka, men jag fick tid pÄ mÄndagen strax innan lunch. Jag jobbade hemifrÄn för att ha nÀra till MVC och skrev till min chef att jag skulle Äka dit lite snabbt och "ta lite prover, kommer tillbaka lite senare". Min sambo var fortsatt ledig sÄ jag sa "HejdÄ, jag kommer snart - ska bara ta lite prover". NÀr jag kommer dit tar de blodprov och kisseprov. Jag pratade och höll lÄda nÀr dom tog prover vilket man tydligen inte fÄr sÄ hon fick ta om eftersom att det visade lite högt pÄ blodtrycksmÀtaren.
Mitt nÀsta planerade besök hos MVC var egentligen torsdagen samma vecka, men jag fick tid pÄ mÄndagen strax innan lunch. Jag jobbade hemifrÄn för att ha nÀra till MVC och skrev till min chef att jag skulle Äka dit lite snabbt och "ta lite prover, kommer tillbaka lite senare". Min sambo var fortsatt ledig sÄ jag sa "HejdÄ, jag kommer snart - ska bara ta lite prover". NÀr jag kommer dit tar de blodprov och kisseprov. Jag pratade och höll lÄda nÀr dom tog prover vilket man tydligen inte fÄr sÄ hon fick ta om eftersom att det visade lite högt pÄ blodtrycksmÀtaren.
Â
Hon tog om 2 eller 3 gĂ„nger och sen kallade hon pĂ„ en kollega som fick kolla pĂ„ mina resultat. Jag blev helt i chock nĂ€r dom sĂ€ger "dina provsvar visar att du har protein i kisset och ditt blodtryck Ă€r högre Ă€n normalt, sĂ„ vi vill att du Ă„ker till AGN (akuten för gravid och nyförlösta) nu direkt". Jag fattade ingenting, jag hade inte ens en tanke pĂ„ att det skulle vara nĂ„gra problem utan ville bara ta prover för att ha det överstökat typ. Men nĂ€r jag gĂ„r dĂ€rifrĂ„n sĂ„ trĂ€ffar verkligheten och oron mig som ett slag i ansiktet. Jag storgrĂ„ter. Jag ringer först mamma tror jag, som blir orolig men som ocksĂ„ fĂ„r sina misstankar bekrĂ€ftade. Sen ringer jag min sambo och berĂ€ttar och sĂ€ger att han mĂ„ste hyra en bil och komma och hĂ€mta mig nu direkt. Sen ringer jag mina nĂ€rmsta kollegor. PĂ„ vĂ€gen till akuten Ă€r jag tĂ„rögd och orolig. Vad fan Ă€r det som sker?Â
Akuten
Ingenting var bekrĂ€ftat nĂ€r vi kom till akuten. Vi skickades dit för att ta mer prover och för att de skulle göra en nĂ€rmare bedömning av mina provsvar. Min sambo fick inte följa med in utan fick vĂ€nta i bilen medans jag skrev in mig och satt i vĂ€ntrummet bland alla gravida kvinnor och nyfödda barn. Jag blev uppkopplad med CTG för att se att bebisen mĂ„dde bra, och det gjorde hon tack och lov đđŒÂ Min oro handlade egentligen aldrig om mig sjĂ€llv, utan om nĂ„got skulle hĂ€nda bebisen i magen pĂ„ grund av mig. Mitt blodtryck hade stigit ytterligare under bilfĂ€rden till akuten, men det kunde ju bero pĂ„ oron och stressen. Jag fick tabletter som skulle sĂ€nka blodtrycket och de kollade blodtrycket typ var 30 minut. Hade det inte gĂ„tt ner fick jag ta mer tabletter. Jag fick sĂ„n vansinnig huvudvĂ€rk av dem minns jag. Jag och sambon kommunicerar via telefon och Snapchat. Medans jag Ă€r uppkopplad med CTG fĂ„r jag en knapp i handen som jag skall trycka pĂ„ varje gĂ„ng jag kĂ€nner en fosterrörelse. Och sen ligger jag dĂ€r ett bra tag och alla moment upprepar sig. Â
Skickade snaps till alla för att visa att allt Ă€r lugnt đđŒ
Â
Efter en tid kommer en lĂ€kare in och hon berĂ€ttar för mig vad provsvaren visar och hon var vĂ€ldigt mĂ„n om att jag skulle förstĂ„ det hon sa. Hon sĂ€ger att "du har drabbats av nĂ„got som kallas preeklamsi (havandeskapsförgiftning), och det betyder att frĂ„n och med nu klassas inte din graviditet som normal utan du kommer att behöva vĂ„rd pĂ„ sjukhus". Jag kommer inte ihĂ„g ordagrant vad hon sa för det blev rĂ€tt grumligt hĂ€r, men tĂ„rarna kommer pĂ„ nytt och hon sĂ€ger att jag skall ringa in min sambo och att han Ă€r vĂ€lkommen in nu. NĂ€r han kommer in sĂ„ fulgrĂ„ter jag i sjukhussĂ€ngen och lĂ€karen fĂ„r upprepa det hon precis har sagt till mig. Hon sĂ€ger till honom att Ă„ka hem och "packa för en vecka" för bĂ„da vi kommer att bo pĂ„ sjukhus en tid framöver. Det vi dessutom fĂ„r veta Ă€r att Ăstra sjukhusets Neonatalavdelning Ă€r full, sĂ„ vi behöver ta oss till Skaraborgs sjukhus i Skövde för vĂ„rd (2h bort). Jag fĂ„r Ă„ka ambulans och min sambo fĂ„r lĂ„na en bil frĂ„n en familjemedlem. Hon sa att man lĂ€ggs pĂ„ Neonatalavdelning direkt ifall att man behöver bli förlöst, men det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att lĂ€get stabiliseras och vi fĂ„r Ă„ka hem. Â
Jag vĂ€ntade pĂ„ akuten i 3h pĂ„ ambulansen medans jag FaceTime:ade med min sambo som var hemma och packade mina saker. Eftersom att det var 2 mĂ„nader till BF hade jag ju inte hunnit förbereda nĂ„gon BB-vĂ€ska eller nĂ„gonting. Samtidigt fick jag kontakta min chef och förklara situationen och be honom stĂ€lla in min vecka.Â
Sjukhusvistelsen fĂ„r bli en separat del, del 5 đ«¶đŒÂ
Â
Ambulanspersonalen var fantastisk. TvĂ„ mĂ€n som bĂ„de skĂ€mtade och var pĂ„ glatt humör. Det första dom sa nĂ€r dom sĂ„g mig var "Ăr det dig vi skall hĂ€mta? Du ser ju inte sjuk ut", vilket var exakt det jag sjĂ€lv tĂ€nkte. Jag hade vĂ€ldigt svĂ„rt att förstĂ„/inse att detta faktiskt Ă€r en sjukdom som Ă€r vĂ€ldigt allvarlig. Den ena mannen berĂ€ttade om att hans sambo hade fĂ„tt preeklamsi och att det hade gĂ„tt hur bra som helst vilket lugnade mig. Det viktiga Ă€r att man fĂ„r vĂ„rd i tid, och jag kĂ€nde att jag var i goda och trygga hĂ€nder. Under ambulansfĂ€rden skulle mannen som "passade mig" mĂ€ta blodtrycket en gĂ„ng i halvtimmen och ge mer tabletter om det inte hade gĂ„tt ner. Jag somnade och vaknade sedan upp nĂ€r vi var framme i Skövde, dĂ„ var min sambo redan dĂ€r och mötte upp oss. Â
Sjukhusvistelsen fĂ„r bli en separat del, del 5 đ«¶đŒÂ
0