Till alla mamis đŸ«¶đŸŒ
Min bild av förĂ€ldraledighet har definitivt Ă€ndrats efter min egen förĂ€ldraledighet och mycket av mina tankar och Ă„sikter jag hade innan jag fick barn har jag fĂ„tt Ă€ta upp i efterhand. Vi Ă€r snabba pĂ„ att döma andra och hur andra gör, inte bara nĂ€r det gĂ€ller förĂ€ldraskap utan generellt. Man har ingen aning om vad andra gĂ„r igenom eller varför de gör pĂ„ ett visst sĂ€tt, sĂ„ tĂ€nk pĂ„ det nĂ€sta gĂ„ng du sjĂ€lv Ă€r lite snabb pĂ„ att döma đŸ«¶đŸŒ

Jag Ă€r jĂ€ttetacksam för tiden jag har fĂ„tt spendera med Olivia under förĂ€ldraledigheten och vi har gjort sĂ„ mycket saker tillsammans, lĂ€rt kĂ€nna varandra och myst i mĂ€ngder. Men det har ocksĂ„ varit dagar som kĂ€nts otroligt tunga. Även om ens barn Ă€r det bĂ€sta pĂ„ hela jordklotet och ger en sĂ„ mycket kĂ€rlek och glĂ€dje, sĂ„ kan vissa dagar kĂ€nnas tunga Ă€ndĂ„. Jag har i perioder kĂ€nt mig deppig, lĂ„g och inte som mig sjĂ€lv. Samtidigt som man försöker ha sĂ„ mycket energi som möjligt att ge sin lilla sĂ„ kan det vara svĂ„rt om man sjĂ€lv gĂ„r pĂ„ sparlĂ„gor. Man trycker ju undan ens egna behov hela tiden för att ens barns behov gĂ„r först. Jag vet inte hur mĂ„nga mĂ„ltider jag missat av misstag, bara för att jag inte tĂ€nkt pĂ„ att jag sjĂ€lv behöver Ă€ta. 
 
MĂ„nga har kommit med rĂ„det "passa pĂ„ att vila nĂ€r barnet vilar".. och det lĂ„ter sĂ„ lĂ€tt. Om jag Ă€ndĂ„ kunde sova pĂ„ bestĂ€llning mitt pĂ„ dagen.. I början nĂ€r hon var vĂ€ldigt liten och sov större delen av dagarna sĂ„ kunde jag absolut slumra till lite pĂ„ dagen. DĂ„ visste man ju knappt nĂ€r det var dag och natt för man satt och ammade mitt i natten nĂ€r hela vĂ€rlden sov, sĂ„ det var en helt annan dygnsrytm dĂ„. Men nu kan jag inte gĂ„ och lĂ€gga mig nĂ€r dagen har börjat. SĂ„ fort hon sover kopplas min hjĂ€rna igĂ„ng "okej, vad Ă€r prio nu.. disk? tvĂ€tt? stĂ€da? duscha? plocka?", sĂ„ Ă€ven om jag försöker sova sĂ„ tĂ€nker jag pĂ„ allt jag hade kunnat göra nĂ€r hon sover. Optimera tiden liksom. Och jag vet att jag inte borde göra en massa andra saker utan prioritera att ta det lugnt, men det Ă€r inte heller sĂ„ lĂ€tt.  
 
NĂ„got man skall komma ihĂ„g ocksĂ„ pĂ„ dagarna man kanske Ă€r lite lĂ„g.. Även om jag Ă€r mamma sĂ„ har jag fortfarande PMS nĂ„gra dagar i mĂ„naden. Mitt humör svĂ€nger ibland, tĂ„lamodet brister ibland och sömnbristen gör sig vĂ€ldigt pĂ„mind ibland. Det Ă€r okej att inte vara pĂ„ topp jĂ€mnt. Jag har haft svĂ„rt att komma till ro nĂ€r hon vĂ€l sover för natten och stressat upp mig över sömnen jag missar. Det har inte hjĂ€lpt utan snarare gjort att jag kegat vaken Ă€nnu lĂ€ngre. Jag ligger ofta och grubblar över saker pĂ„ nĂ€tterna sĂ„ att jag kan höra min egen hjĂ€rna arbeta. I perioder har det varit för mycket pĂ„ alla fronter och jag har inte riktigt haft nĂ„gonstans att ventilera. Förut hade jag thaiboxningen dĂ€r jag kunde slĂ„ mig fysiskt trött vilket Ă€ven hjĂ€lpte psykist. Men nĂ€r jag inte fĂ„r ut det pĂ„ nĂ„got sĂ€tt utan Ă€r "mitt i allt" sĂ„ stiger det upp mot halsen sĂ„ jag nĂ€stan kĂ€nner mig kvĂ€vd. 
 
Dagen efter en sĂ„n natt Ă€r allting mycket bĂ€ttre, men tankarna mĂ„ste fĂ„ ta sin plats och man mĂ„ste fĂ„ kĂ€nna allt för att kunna slĂ€ppa det sen ocksĂ„. Det Ă€r Ă€nnu en anledning till att jag nu gĂ„r till pratdoktorn, och att jag kommit igĂ„ng med bloggandet igen. Det hjĂ€lper verkligen 🧠 ❀‍đŸ©č
 
Jag sprang pĂ„ ett inlĂ€gg pĂ„ Instagram som gav mig ett form av lugn. Det finns flera som skriver om hur tufft det Ă€r ibland, och det Ă€r sĂ„ uppfriskande att hitta sĂ„nna inlĂ€gg tycker jag, för i vĂ„r vĂ€rld med sociala medier kryllar det av bfĂ€rglösa barnrum, perfekt stĂ€dade hem och morgnar i sĂ€ngen invirad i duntĂ€cke med en varm kopp kaffe. AlltsĂ„ jag fĂ„r dricka mitt kaffe i termos pĂ„ morgonen om det skall vara varmt, och morgnarna Ă€r för det mesta fyllda med kladd. Anyway, i inlĂ€gget stog det sĂ„hĂ€r: 
 
18 things I've learned in 18 months of motherhood
đŸ‘‰đŸŒ @sophie_aris
 
1. No stage is permanent, everything is a phase 
2. Late night Googling never leaves you feeling good 
3. There's so much silent work you'll do that often goes unnoticed 
4. The love you have for your baby i soverwhelming, unlike any love you ever experienced before 
5. Your body's ability to transform through pregnancy and postpartum is truly incredible 
6. Don't trust anyone who thinks maternity leave is a holiday 
7. Fuelling your body is a priority - how you feel matters too
8. You can't do it all, all at once 
9. Your baby will force you to slow down - and maybe thats the point 
10. Stressing about doing everything "perfectly" will cause more stress. You really do learn as you go
11. Balance is not a thing for anyone 
12. You change and that's okay, not everyone will stick around for your new season
13. There is magic in the mundane but you have to look for it 
14. An identity crisis postpartum will happen but eventually you'll absolutley find your new normal again
15. Milestones are obviously important, but babies/toddlers have a habit of doing things on their own timeline 
16. Try not to compare yourself to what other mums are doing 
17. It's absolutley normal to miss aspects of your old life, it doesn't mean you love your baby any less
18. The challenges every relationship goes through postpartum isn't talked about enough
 
 
Jag hoppas att det finns nĂ„gra mamis som kĂ€mpar som snubblar över det hĂ€r inlĂ€gget och mĂ„r lite bĂ€ttre. Vi alla har det likadant, men vissa vĂ€ljer att visa det och andra inte. Instagram Ă€r ett skyltfönster, inte verkligheten đŸ€