ETT ÅR! Hur ska man sammanfatta ett år som varit både det tuffaste och bästa i ens liv, på samma gång? Det är svårt att förbereda sig på vad det innebär att skaffa barn, både vad det gäller allt man skall lära sig men framförallt går det inte att förbereda sig på känslorna som kommer med att skaffa ett barn. Jag får nästan ont i mig när jag tänker på hur mycket jag älskar henne. 

 

Vår start blev kämpig men du var så himla stark. Du gav oss hela tiden tecken på vad du ville och var en bestämd liten tjej redan från födseln. Personalen på neo var så imponerad av dig att du klarade dig utan cpap (andninsmasken) redan efter en dag, du fick snabbt upp kroppsvärmen och klarade dig utan värmebädd efter någon vecka och sen kom milstolparna med täta mellanrum. Att sova med dig på bröstet i tubtoppen var min viktigaste uppgift på sjukhuset, det var det enda sättet jag kunde ge dig trygghet, och på något sätt ge tillbaka till dig för att min kropp behövde återhämta sig och du tvingades ut ur din trygga plats i magen tidigare än planerat. Det var också för min egen trygghet jag ville ha dig nära så mycket så möjligt, för att känna att du andades och att du mådde bra. 

 

När vi kom hem började en helt ny vardag. Du och jag sov i soffan i drygt två månader ungefär, och att vara vid din sida när du somnade och när du vaknade är det bästa jag visste. Under denna tiden började vi lära känna varandra på riktigt. Det har varit utmanande, jag skall inte försköna det hela, du har testat mig många gånger men varje gång har du lärt mig något nytt. Vi har åkt tåg, buss, bil, tunnelbana, spårvagn, både långresor och kortresor. Vi har varit i Norrland, i Skåne, i huvudstaden, IKEA och Gekås - två gånger. Gekås-besöken var väl ingen hit, där prövades jag lite extra och vi kanske ska konstatera att du ärvt ett Gekås-hat av pappa. Du får nog stanna hemma nästa gång 😅 

 

I början när allt var nytt och lite läskigt så hade vi det tufft. Barnvagnspromenader som inte blev så mysiga som man tänkt sig, bilturer som slutat med akuta stopp längs väggrenen och ICA-besök där du höjt rösten så alla hör. Men vi har fortsatt att åka iväg på saker även om det är obekvämt och till slut har du lärt dig att anpassa dig till olika miljöer och du kan till och med somna på en högljudd tunnelbana i Stockholm.

 

Älskade Olivia. Jag är så otroligt stolt över dig redan nu och jag ser fram emot att se dig växa och lära dig nya saker för varje dag som går. Du har så många runt omkring dig som skulle göra vad som helst för dig. Jag kommer tillägna resten av mitt liv till att få dig att känna dig älskad, sedd, hörd och betydelsefull. Du har gjort mig till mamma och att vara med dig är det bästa som finns ❤️ 

Grattis på dig 1 årsdag, mamma älskar dig så mycket!